Lurad av slumpen

road-259815_960_720

Bok: Fooled By Randomness av Nassim Nicholas Taleb.

Det är som att vi lever i två världar; en som vi faktiskt lever i och en som vi människor är övertygade om att vi lever i.

Slutsats: historiska händelser kommer alltid verka mindre slumpmässiga än de verkligen var. Det finns till och med ett namn för det: hindsight[1] bias[2]. Vetenskapen ser fler och fler bevis på att vi människor är gjorda för att lura oss själva.

Vad är det som skapar framgång?

För att vinna på lotteri, måste du köpa en lott. Betyder det att allt jobb som är förknippat med att ta sig till affären för att köpa lotten är anledningen till att du vinner? Kunskap räknas så klart, men den betyder mindre i en miljö där slumpen är hög, än t ex tandläkaryrket.

Notera hur våra hjärnor ibland fokuserar på orsaken bakåt i tiden. Anta att goda egenskaper är anledning till framgång. Det är naturligt att tänka att så är fallet. Faktum är att även om alla intelligenta, hårt arbetande och uthålliga personer är framgångsrika, så betyder inte det att alla framgångsrika personer är intelligenta, hårt arbetande och uthålliga.

Taleb raljerar över en vilseledande bok som heter ”The Millionaire Next Door”. En av författarna har skrivit än ännu mer dåraktig bok som heter ”The Millionaire Mind”. Han har observerat tusentals miljonärer med slutsatsen att det inte är begåvning som gör dig rik, det är hårt arbete. Slumpen har alltså ingenting med saken att göra. Men även om alla miljonärer arbetar hårt och är uthålliga, så betyder inte det att alla hårt arbetande och uthålliga människor blir miljonärer. Det finns många ihärdiga och hårt arbetande entreprenörer som ändå misslyckas. Risktagande är nödvändigt för att lyckas, men det är också nödvändigt för att misslyckas.

Boken är en serie texter med logiska tankeexperiment, inte en vetenskaplig text. Logik kräver ingen empirisk verifiering: Det är ett misstag, som journalister och vissa ekonomer gör, att använda statistik utan logik, men motsatsen gäller inte: Det är inte fel att använda logik utan statistik. Om jag skriver att min grannes framgång kan innehålla några delar tur, så behöver jag inte testa det. Allt som behöver göras är att visa att det finns en alternativ förklaring till teorin att han är ett geni. Talebs vinkel är att vissa blir framgångsrika med tur. Han säger inte att Warren Buffett saknar kunskap; bara att det i ett stort slumpvist urval av investerare nästan nödvändigtvis kommer att finnas någon som har lyckats med liknande avkastning bara med tur.

Så som jag summerar tanken med boken är att vi blir alla lurade av slumpen, vare sig vi vill eller inte. Eller vare sig vi vill erkänna det eller inte. Eller vare sig vi förstår det eller inte. Våra hjärnor är experter på att hitta förklaringar till allt, efter att det har hänt. De skapar historier som är svåra att reda ut i efterhand. Våra hjärnor fungerar också så att om slumpen slår på nedsidan, att vi förlorar pengar, då är det mer otur, slumpen som är orsaken. Om det däremot är så att vi tjänar pengar och lyckas, så är det mer vi själva som varit smarta och intelligenta. Det är vi som har skapat framgången. Det har inget med tur att göra. Slumpen slår dock åt båda hållen.

Om det nu är så att vi blir lurade av slumpen, så är det ännu svårare att förstå hur en bättre avkastning än snittet skapas. Hur mycket är slump och hur mycket är klokhet och intelligens? Det gör att du kan göra ett val; Antingen litar du på experternas prognoser och på det sättet försöker få bättre avkastning, eller så lutar du dig bara tillbaka och litar du på det ekonomiska systemet vi har.

Boken är placerad på 10:e plats i investingbythebooks.com´s lista ”Best Investment Books Ever”. Väl värd att läsa http://www.investingbythebooks.com/best-investment-books-ever/

 

[1] Hindsight [ˈhaɪndsaɪt] SUBSTANTIV efterklokhet with [the benefit of] hindsight… i efterhand när jag (vi etc.) vet hur det gick…. NE.se

[2] Bias [ˈbaɪəs] SUBSTANTIV förutfattad mening; fördom[ar] <he has a bias against foreigners>; partiskhet. Ne.se

Annonser

12-stegsprogram för aktiva investerare

För en fridfull och lönsam investeringsupplevelse.

Bok: INDEX FUNDS. The 12-Step Recovery Program for Active Investors av Mark T. Hebner (2015).

Den här boken ger klarhet i hur investerare normalt beter sig, vad vi borde lära av historien och all den forskning som finns tillgänglig. Den ger en klar bild över hur skadliga våra känslor och beteende är för avkastningen. Den tar oss med på en resa över de akademiska milstolparna som banat väg för bättre förlåtelse för risk, avkastning och den kollektiva visheten hos människor och marknader. Vi får se hur marknaden envist klättrar förbi de tidigare hyllade stjärnförvaltarna. Ett bevis om att priset som marknaden har satt, är det mest rätta priset för all den information som finns tillgänglig för varje stund. Vi får också lära oss att bra historisk avkastning från fantastiska förvaltare inte säger något om framtiden och att det är mer en fråga om tur, istället för skicklighet. Att försöka förutspå marknaden, sektorer och stilar, tillsammans med alla kostnader som den här typen av spekulation medför, är skadlig för avkastningen,. Vi får utforska sannolikheten för olika utfall och lära oss förstå hur och varför risk och avkastning går hand i hand. Den tar oss även med på en resa bakåt i tiden där vi kan se att historien inte är så olik från nu, att den upplevda risken från förr aldrig kommer vara densamma, men att förmågan av en fri marknad att sätta pris i förhållande till risk alltid kommer vara densamma. Den globala kapitalismen har fortsatt sin frammarsch och låtit aktieägarna delta i tillväxten genom en diversifierad portfölj av bolag.

Boken visar även på värdet av att anlita en s k Passiv Rådgivare, som tar dig genom alla upp-  och nedgångar, som håller dig borta från alla lockelser av spekulation och som tar dig med på ett mer givande och fridfullt sätt att investera.

Författarens önskan är att ge dig som investerare en djupare förståelse för investeringar och stärka din förmåga till att en ljus finansiell framtid. Allt för att få en fridfull och lönsam investeringsupplevelse.

Och så de 12 stegen:

  1. Aktiva investerare
    Påverkas mer av sina känslor och beteenden än de tror, vilket är förödande för avkastningen (Dalbar QAIB). Redan för 300 år sedan skrevs en bok som beskrev de öden som drabbade spekulerare, ”The Great Mirror of Folly”. Det tar tid att lära av andras misstag om vi någonsin gör det.
  2. Nobelpristagare
    På ena sidan har vi den skickliga säljstyrkan hos finansbranschens produkter. På den andra sidan har vi akademikerna som erbjuder opartisk analys och som inte behöver någon fasad av snygga annonskampanjer. Investeraren slits mellan kraften från säljstyrkan och empirisk bevis. Förhoppningsvis lyssnar de till bevisen.
  3. Stock Pickers
    Är det realistiskt att tro att en investerare, eller aktiemäklare, kan veta mer är den samlade kunskapen av tio miljoner handlare? Redan 1930 skapade en grupp akademiker en slumpvis vald portfölj genom att kasta pil, med ögonbindel, på The Wall Street Journal. De blev häpna när de, efter ett år, upptäckte att den pilkastande portföljen hade gått bättre än portföljerna från experterna på Wall Street. Studien gjordes om 1992 av John Stossel, med samma resultat.
  4. Taktiskt allokering
    Nobelpristagare William Sharpe studerade den här frågan 1975 ”Likely Gains from Market Timing). Den som försöker ha rätt i att sälja aktier för att köpa obligationer och vice versa behöver ha rätt i 74% av tiden för att få bättre avkastning än en passiv portfölj. Dels för att den uteblivna avkastningen när de har fel och del för den ökade kostnaden för transaktioner.
    En studie av 237 market-timing nyhetsbrev följde 15 000 prognoser från juni 1980 – december 1992. I slutet av perioden hade 94,5% av nyhetsbreven upphört med en medellivslängd på fyra år.
    Om du missar de 40 bästa dagarna på en tjugo-årsperiod (eller 5 037 handelsdagar), blev avkastningen -1,02% per år mot +9,22% per om om du bara ägde index.
  5. Hitta rätt förvaltare
    Ingen ansedd studie har de senaste 30 åren visat på att en fondförvaltares historiska avkastning gett någon vägledning för framtida avkastning. Det är också därför de måste skriva; ”Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning”.
    De fondförvaltare som har lyckats ge ”Alpha” har enligt mätmetoden, t-stat, endast varit 47,5% tur. Turen har alltså gett störst bidrag.
  6. Hoppa mellan olika kategorier
    Det finns olika kategorier aktier: inhemska aktier, globala, emerging markets, teknologi, läkemedel, energi, etc. Sen delas de in i: värde- och tillväxtbolag, små- och stora bolag,  etc. Därefter gäller det att välja mellan aktier och obligationer. Obligationer finns i sin tur i olika kategorier som är indelade i långa, korta löptider och hög och låg kreditrisk. En aktiv förvaltare försöker hoppa mellan alla dessa kategorier för att ge ett mervärde. Ingen studie har hittills visat att det går. Chansen är försvinnande liten att dels hitta den förvaltare som ska lyckas, dels hålla fast vid den förvaltaren hela tiden och samtidig vara bättre än en indexfond med fast allokeringsmandat.
  7. Dolda kostnader
    Det enda sättet för bankerna att tjäna pengar är att ta dem från ditt konto och det finns många sätt. Varje affär ger många aktörer chansen att få pengar från ditt konto. De synliga är t ex courtage, rådgivnings- och förvaltningsarvoden, dolda är t ex avgifter i paketerade produkter, spreadar och räntenetton. En 15-årig studie visar att en investerare endast får behålla 47% av avkastningen från en vanlig fond, mot 87% från en indexfond. Eller en investering på USD10 000 växte till USD49 000 mot USD90 000. En kostnad på USD41 000.
  8. Risker
    ”Jag vill inte ta någon risk, men jag vill ha hög avkastning” är ett vanligt svar på frågan på om riskbenägenhet. Förståelsen för hur avkastning och risk hänger ihop är en av de svåraste relationerna att förstå i praktiken. Eftersom risk är källan för avkastning borde investerare fokusera mer på risken. De flesta fokuserar dock på avkastningen. All risk ger tyvärr inte avkastning. Det ligger i vår natur att lockas av tjäna lätta pengar. Spel om pengar har funnits i flera turen år och regler sätts upp för att skydda oss från oss själva. En tydligt investeringsfilosofi tillsammans med disciplin underlättar.
  9. Historia
    ”Det tar mellan 20-800 år för att statistiskt bevisa att en förvaltares avkastning är skicklighet och inte tur. Det är nog längre tid än de flesta tänker på när de hör ‘långsiktig avkastning’.” Ted Aronsson.

    Vi kan med säkerhet säga att det flesta investerare inte tar beslut utifrån aktiemarknadens långsiktiga historiska utveckling. De flesta tittar på de senaste 1, 3, och 5 åren och dras slutsatser från det. De tänker inte på att kortsiktig utveckling är slumpmässig och att ett investeringsbeslut som baseras på 50-årig data har högre sannolikhet att öka förmögenheter än beslut som baseras på 5-års data. Det ekonomiska system som ligger till grund för vår ekonomi, har gett investerare på aktiemarknaden en avkastning på ca 10 per år, över tid. Men det svänger. Som den berömda ‘Black Monday’, måndagen den 19 oktober 1987. På morgonen började index på 2 246,73 och när dagen var slut stod den i 1 738,74, en nedgång på 22,61%. På ett år gick dock börsen upp med 95.93%.
  10. Riskbenägenhet
    Varje enskild investerare har sin egen riskbenägenhet. Här handlar det om att väga samman nuläget med framtiden och känslor som uppstår på vägen. I stort finns det fem punkter att väga samman:

    1. när i tiden och hur mycket pengarna behövs
    2. inställning till risk
    3. nettotillgångar, fritt och bundet
    4. skillnad mellan inkomster och utgifter.
    5. kunskap om investeringar
  11. Riskexponering
    Risken är själva källan för avkastning (se punkt 8). Vissa investerare tenderar att undvika risk. De vill ha hög avkastning med låg risk och får då låg avkastning. Andra tar för mycket risk och får inte betalt för den. Det här felaktiga riskbeteendet leder till att många upplever en dålig avkastning för hela portföljen. Risk erbjuder möjligheter och en väl avvägd sådan är någonting bra. Diversifiering hanterar många nackdelar med risk. Diversifiering som att äga alla aktier i hela världen. En effektiv diversifiering är ännu bättre. Den ger dig även möjligheten att få exponering mot de faktorer som visat ge högre förväntad avkastning. Med hänsyn till alla punkter ovan och beslut baserade på 100 års historisk är bevisligen så bra det kan bli för alla investerare; institutioner, företag, stiftelser eller privatpersoner.
  12. Investera och koppla av
    Nu är förutsättningen för en härlig investeringsupplevelse nära. Hantera ovanstående punkter och du kan koppla av och ägna tiden till något viktigt istället. Marknaden kommer att belöna dig för att du ängar dig åt något annat. Du kan göra allt själv, men se till att hantera punkt 1 och dina egna känslor.  Eller som den legendariska investeraren Benjamin Graham utryckte det: ”Investerarens huvudproblem och även hens värsta fienden, är antagligen hen själv”. Du kan kan också anlita en s k ‘Passiv Rådgivare’. Det viktiga är då att se till att rådgivaren endast på betalt av dig och ingen annan. Du ska endast betala för att hantera alla ovanstående punkter.

 

Några lärdomar från historien:

1720 – The Great Mirror of Folly (or, in the original Dutch, Het Groote Tafereel der Dwaasheid).

1776 – The Wealth Of Nation av Adam Smith. Trodde på att individer som agerar för deras egna bästa, på en fri marknad, bäst skulle gynna hela samhället.

1900 – The Random Walk Theory. Louis Bachelier.

1906 – The Wisdom Of The Crowds. Francis Galton.

1965 – Prices Are Random. Paul Samuelsson. Nobelpristagare.

1965 – Efficient Markets. Eugen Fama. Nobelpristagare.

1973 – The Birth Of Index Funds. Rex Sinquefield. Sinquefield och David Booth startade tillsammans Dimensional Fund Advisors 1981.

1973 – A Random Walk. Burton Malkiel skrev boken ”A Random Walk Down Wall Street”

1974 – A Case For Capitalism. Friedrich von Hayek. Nobelpristagare. Beskrev varför kapitalism är en överlägsen ekonomisk model över kommunism eller socialism.

1975 – First Retail Index Fund. John C. Bogle startar Vanguard.

1981 – A New Dimension Of Investing. David Booth och Rex Sinquefield startar Dimensional Fund Advisors med stöd från Eugene Fama.

1990 – Nobel Prize In Economic Sciences. Harry Markowitz (Modern Portfolio Theory), William Sharpe (CAPM), Merton Miller (Modern corporate finance theory and the theory of company valuation with respect to dividends).

2013 – Nobel Prize In Economic Sciences. Eugene Fama, Lars Peter Hansen och Robert Shiller (empirical analysis of asset prices).

Investera allt på en gång, eller lite i taget?

Någon gång i livet kan det hända att vi erhåller en större summa pengar. Det kan vara en större bonus, ett arv, försäljning av ett företag eller kanske en stor vinst på en lott. Frågan som kommer upp är: ska jag investera allt på en gång eller lite i taget? Tumregeln i branschen är att ta lite i taget. Jag har haft kollegor som sagt att det är oansvarigt att göra annat. Enligt min uppfattning är det mest en känsla. Det känns helt enkelt bättre att ta lite i taget. Varför då? Därför att det kan ju gå ner.  Om det skulle göra det, finns det en risk att kunden tycker att vi borde ha insett det och blir missnöjd. Eftersom ingen vet när en stor nedgång är i antågande och ingen vill ha missnöjda kunder, så tar vi det säkra före det osäkra. Men om vi studerar hur det rådet står sig i historien. Vad får vi reda på då?

Vanguard har studerat* detta och slutsatsen är:

  1. Det är bättre att investera allt på en gång i 68% av tiden. Det har gett en högre genomsnittlig avkastning.
  2. Att investera lite i taget är en strategi som är tänkt att reducerar risken för plötslig nedgång. Den strategin har dock gett en lägre avkastning i de flesta marknadsscenarion. Vill du ändå investera lite i taget är rekommendationen att den utförs inom 12 månader, att den är förutbestämd och att den sköts med disciplin istället för tro på marknadssvängning.

Så hur har studien gjorts?

De har valt en allokering på 60% aktier och 40% obligationer och jämfört alla rullande 12-månadersperioder från 1926 to 2015 i USA, 1976 till 2015 i Storbritannien och 1984 till  2015 i Australien. En portfölj har investerat allt på en gång och en annan har fasats in en gång i månaden i totalt 12 månader. Båda portföljerna har rebalanserats varje månad.

I figure 1, redovisas resultatet av studien. När det t.ex. gäller USA, så har det i 68% av alla 12-månadersperioder varit bättre att investera allt på en gång istället för lite i taget. Den genomsnittliga överavkastningen var 2,39%. I figure 2, visas hur stora avvikelser de olika  12-månadersperioderna har varit, uppdelade i tio perioder. Den bästa tiondelsperioden för att välja ‘lite i taget’ är för USA 8,3% och den sämsta landar på närmare -15%.

Den enda anledningen till att investera ‘lite i taget’ är om en börskrasch är nära förestående. Det är det ingen som vet. Det finns heller ingen garanti för att den inte inträffar efter allt har investerats efter principen ‘lite i taget’. Vill du ha sannolikheten på din sida ska du investera allt på en gång. Det där ordspråket ser ut att stämma:

”It´s not about timing the market, it’s about time in the market.”

Oavsett, så gäller det att ha känslorna under kontroll om/när en börkrasch kommer. Det är då vi människor brukar göra de fel som kostar oss mest.

Skärmavbild 2017-04-16 kl. 22.07.04.png

Skärmavbild 2017-04-17 kl. 13.11.08.png

*https://personal.vanguard.com/pdf/ISGDCA.pdf

Vill vi göra rätt eller undvika göra fel? #beslutspodden

Tänk att det går att få kunskap serverat från två doktorer i en liten bok. Den är pedagogiskt upplagd med bra beskrivningar och många aha-upplevelser. Boken jag talar om är Beslutspyramiden – stegen till klokare beslut, av Ari och Mona Riabacke. Du kan köpa boken här: http://www.bokus.com/bok/9789198227802/beslutspyramiden-stegen-till-battre-beslut/. De har även en podd som heter Beslutspodden. Den är kanon, så lyssna på den här: http://riabacke.se/beslutspodden

Att läsa en bok är långt ifrån att kunna det som står i den. Ett sätt för mig att att ta till mig mer av kunskapen är att styrka under det jag tycker är intressant i boken när jag läser den, skriva ner mina understrykningar, reflektera över vad jag lärt mig och gå tillbaka och dem läsa igen. Med tanke på allt som händer runt om i världen och även terrordåd i Sverige, så är det där med beslut av största vikt.

Vill vi göra rätt eller vill vi undvika att göra fel? Vad är det för skillnad? Är det någon skillnad? Om vi undviker att göra fel, så borde det ju blir rätt?

Det är som det halvfulla eller halvtomma glaset. Det beror på hur du ser på det. En sak är dock säker. Vill vi bli bättre och utvecklas, så måste vi tänja gränserna och våga misslyckas.

Nedanstående fastnade jag för idag och vill dela med mig av det. Hämtat ur nämnda bok:

I Sverige har det blivit viktigare att det inte blir fel, än att det blir rätt. I Sverige är det viktigaste av allt att inte misslyckas, i många fall dör vi hellre än står där med skammen efter ett misslyckande.

Never let the fear of failure keep you from playing the game.”

”Jag har missat mer än 9000 skott i min karriär. Jag har förlorat nästan 300 matcher. 26 gånger har jag fått förtroendet att ta det matchavgörande skottet och missat. Jag har misslyckats gång på gång i mitt liv och det är därför som jag lyckas.”
Michael Jordan
Allt det spännande, allt det annorlunda, allt det utvecklande tar sin början just precis där det säkra tar slut, där osäkerheten tar vid, där möjligheterna tornar upp i horisonten, där vi inte längre går efter någon annan – inte ens bredvid.
Vi kanske blir besvikna om vi försöker och inte lyckas, men vi är dömda att misslyckas om vi inte ens försöker.

Plötsligt händer det…

Vår investeringsfilosofi utgår från vetenskapen och de fyra faktorer som visat sig ge en högre förväntad avkastning.

  1. Aktier ger en högre förväntad avkastning än räntor.
  2. Småbolag ger en högre förväntad avkastning än stora bolag.
  3. Värdebolag ger en högre förväntad avkastning är tillväxtbolag.
  4. Höglönsamma bolag ger en högre förväntad avkastning än låglönsamma.

De här faktorerna uppträder långt ifrån varje dag, vecka, månad eller ens år. Ibland går räntor bättre än aktier, stora bolag bättre än små bolag, tillväxtbolag bättre än värdebolag och ibland går även låglönsamma bolag bättre än höglönsamma. Det enda vi vet är att de här faktorerna har en högre förväntad avkastning ’över tid’ och dyker upp med ojämna mellanrum. Det är sällan de dyker upp samtidigt varför vi väljer att hålla alla faktorer hela tiden. Det som är av yttersta vikt är att hålla disciplinen och låta faktorerna arbeta för oss.

2016 är ett år som visar hur småbolagseffekten kan uppträda. Som ni vet så finns det över en miljon olika index. En indexfamilj i USA är Russel. De har bl.a. ett brett index i Russel 3000 som innehåller just 3000 bolag. Russel 1000 innehåller de 1000 största bolagen av dessa 3000 och Russel 2000 de minsta. Ett sätt att mäta utvecklingen mellan stora- och små bolag på den amerikanska marknaden är att se på skillnaden mellan Russel 1000 (stora bolag) och Russel 2000 (små bolag).

Om vi tar mätpunkten 31 oktober 2016, så kan vi se att småbolagspremien endast var 0,34% från 1 januari 2016 och faktiskt -0,15% för 1 år. Ändrar vi den här mätpunkten en månad till 30 november istället, så ser det annorlunda ut. Då är småbolagspremien 8,01% från 1 januari 2016 och 4,07% för 1 år. Är du aktiv och sätter prisrörelserna som ett bevis för att du gjort rätt eller fel, så är risken att du missar de här effekterna. De här faktorerna dyker upp med ojämna mellanrum, men ’plötsligt händer det’. Då gäller det att du är där.

 

Skärmavbild 2017-04-14 kl. 23.26.00.png

”It’s not about timing the markets, it’s about time in the market.”

 

Vår ränteförvaltning

Någon har sagt att man kan säga två saker om ränteförvaltning.

  1. Det är tråkigt. Det händer ju ’ingenting’.
  2. Det är så komplicerat.

För den som vill läsa mer om ’tråkig och komplicerad’ ränteförvaltning, så kommer här en kort beskrivning.

Som vi skrev i brevet ’Året som gått’, har ränteförvaltningen haft en avkastning på -0,6%  (index -0,4%) från 1 april 2016 –  31 dec 2016. Det är en avkastning som ingen kan vara nöjd med, varken absolut eller relativt. Även om vi lever med negativa räntor, så noterar vi att vissa svenska räntefonder har haft en positiv utveckling.

Så hur fungerar det här?

Vår förvaltning är global. Dels för att sprida risken (vi vill uppnå så bred diversifiering som möjligt) och dels för att få del av andra länders räntor, som skiljer sig från svenska. Under större delen av året var vår ränteförvaltning positiv, men efter det amerikanska valet gick de amerikanska räntorna upp relativt kraftigt. Det är ca 50% amerikanska räntor i vår förvaltning (allt är dock hedgat i SEK, så vi tar ingen valutarisk). När räntorna går upp, så faller värdet av en obligation. Och nu till det viktiga. Genom att vi fått en nedgång av värdet av obligationerna, så har nu den förväntade avkastningen ökat.

Ex. (se nedan bild): Om nuvarande ränta är 1%, så är priset av en treårig obligation ca 97% (av nominellt belopp, som inlöses på priset 100%). Om räntan plötsligt går upp till 3%, så måste priset falla till drygt 91% för att det ska motsvara 3% avkastning. Om vi då har köpt på 97, så har priset nu alltså fallit till dryga 91. Säljer vi obligationen nu, är det alltså en förlust. Behåller vi den däremot, så kommer vi få 100 om tre år, dvs den ränta på 1% vi visste att vi skulle få från början.

Skärmavbild 2017-04-14 kl. 13.09.44.pngSvenska räntefonder gick bättre än globala. I stort, för att de svenska räntorna gick ned och de amerikanska gick upp. Det är lätt att tänka att vi borde sälja de som gått dålig och köpa de som gick bra, men vår uppfattning är att det då kan bli dubbelfel. Vi har nu en högre förväntat avkastning i vår ränteförvaltning. Skulle vi byta till enbart svenska, och de räntorna går upp, så får vi den nedgången också. Det vill vi undvika, varför vi behåller och väntar ut den högre avkastningen. Tråkigt? Ja, det var också en av de inledande meningarna. Tråkigt och komplicerat.

Hitta tryggheten så du kan tänka långsamt…

Under den tid jag har varit rådgivare har jag fokuserat helt på att skapa så bra avkastning som möjligt. De första 10 åren gick det fantastiskt bra för att sedan åka på smällar, som sig bör i marknaden. Det tar säkert mellan 10 till 15 år att lära sig att det att det där ordspråket ”A Minute to Learn, A Liftetime to Master” stämmer.

Jag har på nära håll fått vara med och studera människors beteende med pengar. Det är fascinerande hur vi agerar. Samtidigt som vi alla vill ha så bra avkastning som möjligt, så vill vi inte vara med på nedgångar. Vi lockas av att någon lovar en hög ränta/avkastning och vi blir förbannade när det inte inträffar. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkasting. Känns det igen? Jag var länge frustrerad över hur merparten av alla analytiker, strateger, rådgivare och kunder ville hänga med alla andra. Min upplevelse var att ju dyrare det blev desto fler ville köpa och när det blev billigt ville de sälja. Det är som att du tänker dig H&M och deras butiker. Ju mer de höjer priset desto fler springer in i butiken för att handla och ju billigare det blir desto färre kunder och när det är total utförsäljning är det helt tomt… Det låter helt overkligt att vi kan agera på det sättet, men det gör vi. Det finns forskning som visar att våra hjärnor inte klara av de svängningar som börsen har. Vi tror det inte, men så är det och jag har sett det så många gånger. Det här skadar tyvärr avkastningen oerhört. Det märkliga är att det är så lätt att säga att nästa gång, så gör vi tvärt om, men när det händer igen så känns allt nytt och helt annorlunda den gången och så är vi där igen.

Hur kan det komma sig?

Det verkar som att våra hjärnor skiftar fokus när det händer saker… Daniel Kahneman skriver om ‘tänka snabbt, tänka långsamt’. På samma tema verkar det finnas ‘snabba- och långsamma pengar’. När vi känner oss trygga och harmoniska tänker vi långsiktigt (tänka långsamt) och tar beslut med våra ‘långsamma pengar’. När världens börser skakar så går tänkandet över till att ‘tänka snabbt’ och plötsligt har de ‘långsamma pengarna’ förvandlats till snabba. Det är då det blir fel. Då tänker vi snabbt samtidigt som vi ser helt annorlunda på det kapital vi byggt upp.

Vad kan man göra?

Det ena är att skapa den trygghet du behöver för att kunna klara av att ‘tänka långsamt’ när alla runtomkring ‘tänker snabbt’. Den tryggheten är olika för olika människor och den förändras över tid. Min egen trygghet har skiftat från att ha pengar på kontot, så jag kan betala några månaders räkningar, till att kunna betala av alla lån, till att ha några års kostnader tryggt och säkert. Det kapitalet har en dålig avkastning i sig, men det är de som borgar för att jag kan ta bättre beslut när det verkligen gör skillnad. Det är när ‘alla’ säljer, som förmögenheter skiftar ägare och då vill jag ha tryggheten att kunna köpa. Utmaningen är att vara långsiktig. Supertråkigt i det korta perspektivet, men fantastiskt i det långa.

En sak till innan jag slutar och det är allt fokus på avkastning. Oavsett hur mycket avkastning du får, så vill du alltid ha mer. Ta 1999 som ett exempel. Det året gick börsen upp knappa 70%. Normalt går börsen i genomsnitt upp med ca 10% så det var långt över snittet. Ändå så verkar vi tro att bara för att vi passerar ett årsskifte, så börjar vi om och räknar från noll. Alla ‘experter’ brukar ju gissa att året ska gå upp med ca 10% (nu brukar de iofs tala om 6-7%), men så fungerar inte marknaderna. Om marknadsräntorna är noll, så söker många ändå efter att få ‘säkra’ 6-7% avkastning. Det går inte. När någon säger att du kan få det genom att köpa en produkt, preferensaktie, obligation eller dyligt, så lockas många att köpa. Den räntan är lika med risk. Förstår du risken och är beredd att ta den, så är det helt ok. De som väljer att ta den högre räntan glider ut på riskskalan, sakta men säkert, för att sen bli förvånad över att förlusterna blir stora. Precis då, när det är så billigt att du ska köpa, och så blev det fel den här gången också.

Hitta din trygghet som gör att du kan ‘tänka långsamt’, när världens börser faller. Hitta din investeringsfilosofi och din handlingplan. Hitta också någon som är införstådd med din plan, har erfarenhet och kan hjälpa dig att hålla kursen när det blåser som mest. Det är ovärderligt.

Hur skall det gå för Ericsson?

Ericsson är ett exempel på ett bolag som just nu står inför stora utmaningar. Bolaget saknar permanent VD, Finanschef och HR chef. Lönsamheten är svag och tillväxten har avstannat. Trots att det 140-åriga företaget är global marknadsledare på mobila system klarar man inte att omsätta detta i god lönsamhet. Aktiekursen har haft en svag utveckling och är ned med 39% efter dagens nedgång medan OMX Sverigeindex är upp 6% de senaste tolv månaderna.

Vad säger forskningen?

Forskning* baserad på Fortune 100 och Global 100 företag visar att en majoritet (87%) någon gång hamnar i ett läge med kraftigt sjunkande intäkter efter att ha visat tillväxt under en lång period. För dessa bolag behöver det inte gå lika illa som för Eastman Kodak, som slutade växa 1973 och slutligen gick i konkurs år 2012. Men faktum är att 76% av de bolag där försäljningen började sjunka, aldrig igen hittade tillväxtspåret. Endast 11% såg omsättningen vika för att återigen visa god tillväxt (exempelvis Apple). Forskningen visar på några intressanta slutsatser. För det första, ungefär 40% av bolagen visade på avtagande tillväxttakt innan försäljningen vek, men nästan hälften rapporterade ökande tillväxttakt innan försäljningen rasade. På marginalsidan såg det ungefär likadant ut, vissa rapporterade stigande marginaler medan lika stor andel såg sjunkande marginaler. Det var med andra ord mycket svårt för både interna och externa betraktare att förutse den kommande krisen. För det andra, marknaden straffar bolag som slutar att växa hårt. Över hälften av de krisande bolagen förlorade mer än 75% av marknadsvärdet under perioden (se diagram).

För det tredje, en mängd faktorer kan orsaka sjunkande försäljning hos ett stort företag. En gemensam nämnare går dock att finna i en företagsledning som agerar i förnekelse. Överdriven stolthet över produkter, teknik, affärsmodell och alltför stort fokus på traditionella konkurrenter orsakar många kriser.

stallpointsKälla: Stall Points. Värden beräknade från topp till botten under perioden tre år före tillväxttappet till tio år efter, relativt S&P 500 Index.

Varför är detta relevant för investerare?

Hur det går för Ericsson är omöjligt att förutspå. Kodak överlevde i 131 år, men förändringstakten i dagens värld accelererar och det blir ännu svårare att veta vilka bolag som kommer att vara morgondagens vinnare eller förlorare. Vår investeringsfilosofi utgår från att du skall fokusera på det du kan kontrollera: Diversifiera brett i ett stort antal bolag över många marknader och branscher; strukturera portföljen så du överviktar lönsamma, små och billiga bolag; håll koll på kostnaderna och framför allt, var disciplinerad. Med en sådan filosofi har du alla förutsättningar att få högre avkastning än marknaden, och samtidigt minimera risken att i för hög grad vara exponerad till enskilda bolags öden.

 

* Matthew S. Olson and Derek van Bever, Stall Points, Yale University Press

 

Illusionen av kontroll…

Illusionen av kontroll är den där kusliga känslan av att vi kan ha en mental makt över slumpen.

För länge sedan gjorde phykologen B.F. skinner ett experiment med duvor. Han testade vad som hände om han matade duvorna på fasta tider. Han väntade tills de var riktigt hungriga innan han började. Med tomma magar rörde duvorna på sig otåligt. När de sedan fick sin mat var det en duva som snurrade åt vänster, en gungade sitt huvud upp och ned, en tredje hoppade från höger till vänster fot. När de väl hade ätit upp allt började de att göra det de gjorde innan maten kom. Som att deras fysiska rörelse kunde få maten att komma igen. En duva hoppade mer än 10 000 gånger från en fot till den andra innan den lärde sig att det inte hade något att göra med när de fick sin mat. De trodde att det de gjorde ledde till att de belönades med mat. Men det fanns inget orsakssamband. Bara vad Skinner kallar för en tillfällig korrelation.

Vi människor gör samma misstag. Vi förväxlar en aktivitet med det som följer. Precis som duvorna. Om du t.ex. köper en aktie, för att du precis fått höra/läst att rekommendationen är köp, och den går upp direkt efter. Då är det lätt att tro att det är analytikerns förtjänst att aktien gick upp efter att du köpt den. Eller den kanske bara gick upp bara för att just du köpte den. Det är lätt att tro att du funnit ett sätt att få kontroll över aktiemarknaden, även om det var en ren tillfällighet.

För att se hur känslig de flesta av oss är för illusionen av kontroll; överväg följande två alternativ.

Vilket alternativ väljer du?

A. Jag väljer slumpmässigt ut ett bolag från börsen. Du gissar om aktien kommer att gå upp eller ner imorgon. Om du har rätt vinner du 100 kr och du har fel, förlorar du 100 kr.

B. Jag väljer slumpmässigt ut ett bolag från börsen. Du gissar om aktien gick upp eller ner igår (du får natuligtvis inte leta reda på priset). Om du har rätt vinner du 100 kr och om du har fel, förlorar du 100 kr.

Vilket alternativ väljer du?

I ett experiment på Stanford University valde 2/3 alternativ A. De flesta visste att sannolikheten för att den gick upp igår inte är större att den går upp imorgon, men det första alternativet känns bättre. Det känns bättre att vänta på resultatet än att veta att det redan är avgjort, även om det är samma sannolikhet för båda alternativen. En annan studie visade att människor är beredda att acceptera sämre odds om de bettar före istället för efter att ett par täningar kastas. Studie efter studie visar att vi är mer säkra på att vinna när vi väl har satsat, än innan. När vi väl har satsat tar det bara några sekunder för att vara helt säkra på att vinna. Vi känner oss tre gånger säkrare på att vinna, även om vi bara satsar några kronor, än de som ännu inte har riskerat några pengar alls.

När vi engagerar oss höjer det vårt självförtroende. Det gäller när vi satsar pengar också, även om kursen eller oddsen inte rör på sig. Genom att göra ett val, börjar vi direkt gilla det valet. Det förklarar varför många investerare ger följande svar på frågan om aktier de redan äger. ”Jag skulle nog inte köpa mer på den här nivån, men jag skulle inte sälja heller…”

Illusionen av kontroll är som störst när aktiviteten:

  • verkar åtminstone delvis slumpmässigt
  • erbjuder många val
  • involverar tävling mot andra människor
  • kan utövas över tid
  • kräver ansträngning och
  • känns välbekant

Det som passar bäst in på ovanstående är, förutom sport och spel, att investera på börsen. En daytrader tittar på sin portfölj 10 till 20 gånger i timmen, som om de kan hålla kurserna uppe bara genom att ha kontroll på siffrorna.

Akta dig för illusionen av kontroll. Det kan vara förödande…

Källa: Your Money and Your Brain av Jason Zweig

Fokusera på det som skapar resultatet, istället för resultatet i sig…

Nu i OS-tider är det fokus på vem som ska vinna. För att få den där guldmedaljen gäller det att vara bäst i den gren som du ställer upp i. Det som rapporteras kring OS är naturligtvis hur det går. Fokus är på resultatet. Blir det guld som förväntat, eller…?

Ett område som det talas en hel del om är hur det ska gå för vårt damlag i fotboll. Här gäller det att göra fler mål än motståndarna. Det blir resultatet. Men vad är det som gör att de ska klara av att leverera målen och resultatet?

För att nå resultatet måste man ta några steg tillbaka och fundera på vad som behövs  för att åstadkomma det. Först och främst gäller det att veta vilka regler som gäller. Det finns regler för hur många spelare som får vara på plan, hur bollen får röras, linjer som betyder något, offside etc. Det handlar om att få bollen från mittpunkten till- och in i motståndarens mål.

För att klara av att göra mål måste du kunna springa fort, ta emot en boll i farten, dribbla, passa, nicka, göra dig passningsbar, placera dig rätt, slå inlägg etc. Du måste också göra det du förväntas göra för hela laget, och du måste lita på att de andra i laget gör det som förväntas av dem.

Det är det här du måste fokusera- och träna på och göra om och om igen. När det sen är match, så kommer all träning visa sig i relation till andra och därigenom ge resultatet. Gör laget fler mål än det andra laget så är det bra. Den träning som lagts ner visade sig ge önskat resultat. Gör laget färre mål, så är det bara att gå tillbaka, ändra på träning och göra ett bättre jobb till nästa gång.

När det gäller finansmarknaden är det faktiskt mycket lättare och ena sidan, men kan vara väl så knepigt och andra sidan. Reglerna är bl a att utbud och efterfrågan bestämmer priset och risk och avkastning hänger ihop. Grunden för alla marknadsregler är det kapitalistiska systemet. Det är det systemet som vi alla förhåller oss till i finansmarknaden.

Vetenskapen har kommit fram till att marknaderna är effektiva (till skillnad från perfekta). Det lättare alternativet är att låta marknaden bestämma priset och bygga en portfölj utifrån de faktorer som vetenskapen konstaterat ger ett högre förväntat resultat än marknaden i stort. Sen är det bara låta marknaden göra jobbet. Den knepigare sidan är att du måste lägga ned tid på att förstå hur resultatet skapas. Sen gäller det att träna i stora mängder. Efter mycket träning kan du på sikt skapa din egen investeringsfilosofi och handlingsplan, efter dina kunskaper och erfarenheter, för att skapa ett bättre resultat än marknaden i stort. Har du motivation och tid kan det senare vara ett alternativ. Det kan ge mycket högre avkastning, men det kan också bli mycket sämre. För de flesta är det både lättare och mycket bättre att låta marknaden göra jobbet.