Investera allt på en gång, eller lite i taget?

Någon gång i livet kan det hända att vi erhåller en större summa pengar. Det kan vara en större bonus, ett arv, försäljning av ett företag eller kanske en stor vinst på en lott. Frågan som kommer upp är: ska jag investera allt på en gång eller lite i taget? Tumregeln i branschen är att ta lite i taget. Jag har haft kollegor som sagt att det är oansvarigt att göra annat. Enligt min uppfattning är det mest en känsla. Det känns helt enkelt bättre att ta lite i taget. Varför då? Därför att det kan ju gå ner.  Om det skulle göra det, finns det en risk att kunden tycker att vi borde ha insett det och blir missnöjd. Eftersom ingen vet när en stor nedgång är i antågande och ingen vill ha missnöjda kunder, så tar vi det säkra före det osäkra. Men om vi studerar hur det rådet står sig i historien. Vad får vi reda på då?

Vanguard har studerat* detta och slutsatsen är:

1. Det är bättre att investera allt på en gång i 68% av tiden. Det har gett en högre genomsnittlig avkastning.
2. Att investera lite i taget är en strategi som är tänkt att reducerar risken för plötslig nedgång. Den strategin har dock gett en lägre avkastning i de flesta marknadsscenarion. Vill du ändå investera lite i taget är rekommendationen att den utförs inom 12 månader, att den är förutbestämd och att den sköts med disciplin istället för tro på marknadssvängning.

Så hur har studien gjorts?

De har valt en allokering på 60% aktier och 40% obligationer och jämfört alla rullande 12-månadersperioder från 1926 to 2015 i USA, 1976 till 2015 i Storbritannien och 1984 till  2015 i Australien. En portfölj har investerat allt på en gång och en annan har fasats in en gång i månaden i totalt 12 månader. Båda portföljerna har rebalanserats varje månad.

I figure 1, redovisas resultatet av studien. När det t.ex. gäller USA, så har det i 68% av alla 12-månadersperioder varit bättre att investera allt på en gång istället för lite i taget. Den genomsnittliga överavkastningen var 2,39%. I figure 2, visas hur stora avvikelser de olika  12-månadersperioderna har varit, uppdelade i tio perioder. Den bästa tiondelsperioden för att välja ‘lite i taget’ är för USA 8,3% och den sämsta landar på närmare -15%.

Den enda anledningen till att investera ‘lite i taget’ är om en börskrasch är nära förestående. Det är det ingen som vet. Det finns heller ingen garanti för att den inte inträffar efter allt har investerats efter principen ‘lite i taget’. Vill du ha sannolikheten på din sida ska du investera allt på en gång. Det där ordspråket ser ut att stämma:

”It´s not about timing the market, it’s about time in the market.”

Oavsett, så gäller det att ha känslorna under kontroll om/när en börkrasch kommer. Det är då vi människor brukar göra de fel som kostar oss mest.

*https://personal.vanguard.com/pdf/ISGDCA.pdf

Vill vi göra rätt eller undvika göra fel? #beslutspodden

Tänk att det går att få kunskap serverat från två doktorer i en liten bok. Den är pedagogiskt upplagd med bra beskrivningar och många aha-upplevelser. Boken jag talar om är Beslutspyramiden – stegen till klokare beslut, av Ari och Mona Riabacke. Du kan köpa boken här: http://www.bokus.com/bok/9789198227802/beslutspyramiden-stegen-till-battre-beslut/. De har även en podd som heter Beslutspodden. Den är kanon, så lyssna på den här: http://riabacke.se/beslutspodden

Att läsa en bok är långt ifrån att kunna det som står i den. Ett sätt för mig att att ta till mig mer av kunskapen är att styrka under det jag tycker är intressant i boken när jag läser den, skriva ner mina understrykningar, reflektera över vad jag lärt mig och gå tillbaka och dem läsa igen. Med tanke på allt som händer runt om i världen och även terrordåd i Sverige, så är det där med beslut av största vikt.

Vill vi göra rätt eller vill vi undvika att göra fel? Vad är det för skillnad? Är det någon skillnad? Om vi undviker att göra fel, så borde det ju blir rätt?

Det är som det halvfulla eller halvtomma glaset. Det beror på hur du ser på det. En sak är dock säker. Vill vi bli bättre och utvecklas, så måste vi tänja gränserna och våga misslyckas.

Nedanstående fastnade jag för idag och vill dela med mig av det. Hämtat ur nämnda bok:

I Sverige har det blivit viktigare att det inte blir fel, än att det blir rätt. I Sverige är det viktigaste av allt att inte misslyckas, i många fall dör vi hellre än står där med skammen efter ett misslyckande.

”Never let the fear of failure keep you from playing the game.”

”Jag har missat mer än 9000 skott i min karriär. Jag har förlorat nästan 300 matcher. 26 gånger har jag fått förtroendet att ta det matchavgörande skottet och missat. Jag har misslyckats gång på gång i mitt liv och det är därför som jag lyckas.”

Michael Jordan

Allt det spännande, allt det annorlunda, allt det utvecklande tar sin början just precis där det säkra tar slut, där osäkerheten tar vid, där möjligheterna tornar upp i horisonten, där vi inte längre går efter någon annan – inte ens bredvid.

Vi kanske blir besvikna om vi försöker och inte lyckas, men vi är dömda att misslyckas om vi inte ens försöker.

Plötsligt händer det…

Vår investeringsfilosofi utgår från vetenskapen och de fyra faktorer som visat sig ge en högre förväntad avkastning.

1. Aktier ger en högre förväntad avkastning än räntor.
2. Småbolag ger en högre förväntad avkastning än stora bolag.
3. Värdebolag ger en högre förväntad avkastning är tillväxtbolag.
4. Höglönsamma bolag ger en högre förväntad avkastning än låglönsamma.

De här faktorerna uppträder långt ifrån varje dag, vecka, månad eller ens år. Ibland går räntor bättre än aktier, stora bolag bättre än små bolag, tillväxtbolag bättre än värdebolag och ibland går även låglönsamma bolag bättre än höglönsamma. Det enda vi vet är att de här faktorerna har en högre förväntad avkastning ’över tid’ och dyker upp med ojämna mellanrum. Det är sällan de dyker upp samtidigt varför vi väljer att hålla alla faktorer hela tiden. Det som är av yttersta vikt är att hålla disciplinen och låta faktorerna arbeta för oss.

2016 är ett år som visar hur småbolagseffekten kan uppträda. Som ni vet så finns det över en miljon olika index. En indexfamilj i USA är Russel. De har bl.a. ett brett index i Russel 3000 som innehåller just 3000 bolag. Russel 1000 innehåller de 1000 största bolagen av dessa 3000 och Russel 2000 de minsta. Ett sätt att mäta utvecklingen mellan stora- och små bolag på den amerikanska marknaden är att se på skillnaden mellan Russel 1000 (stora bolag) och Russel 2000 (små bolag).

Om vi tar mätpunkten 31 oktober 2016, så kan vi se att småbolagspremien endast var 0,34% från 1 januari 2016 och faktiskt -0,15% för 1 år. Ändrar vi den här mätpunkten en månad till 30 november istället, så ser det annorlunda ut. Då är småbolagspremien 8,01% från 1 januari 2016 och 4,07% för 1 år. Är du aktiv och sätter prisrörelserna som ett bevis för att du gjort rätt eller fel, så är risken att du missar de här effekterna. De här faktorerna dyker upp med ojämna mellanrum, men ’plötsligt händer det’. Då gäller det att du är där.

 

”It’s not about timing the markets, it’s about time in the market.”

 

Vår ränteförvaltning

Någon har sagt att man kan säga två saker om ränteförvaltning.

1. Det är tråkigt. Det händer ju ’ingenting’.
2. Det är så komplicerat.

För den som vill läsa mer om ’tråkig och komplicerad’ ränteförvaltning, så kommer här en kort beskrivning.

Som vi skrev i brevet ’Året som gått’, har ränteförvaltningen haft en avkastning på -0,6%  (index -0,4%) från 1 april 2016 –  31 dec 2016. Det är en avkastning som ingen kan vara nöjd med, varken absolut eller relativt. Även om vi lever med negativa räntor, så noterar vi att vissa svenska räntefonder har haft en positiv utveckling.

Så hur fungerar det här?

Vår förvaltning är global. Dels för att sprida risken (vi vill uppnå så bred diversifiering som möjligt) och dels för att få del av andra länders räntor, som skiljer sig från svenska. Under större delen av året var vår ränteförvaltning positiv, men efter det amerikanska valet gick de amerikanska räntorna upp relativt kraftigt. Det är ca 50% amerikanska räntor i vår förvaltning (allt är dock hedgat i SEK, så vi tar ingen valutarisk). När räntorna går upp, så faller värdet av en obligation. Och nu till det viktiga. Genom att vi fått en nedgång av värdet av obligationerna, så har nu den förväntade avkastningen ökat.

Ex. (se nedan bild): Om nuvarande ränta är 1%, så är priset av en treårig obligation ca 97% (av nominellt belopp, som inlöses på priset 100%). Om räntan plötsligt går upp till 3%, så måste priset falla till drygt 91% för att det ska motsvara 3% avkastning. Om vi då har köpt på 97, så har priset nu alltså fallit till dryga 91. Säljer vi obligationen nu, är det alltså en förlust. Behåller vi den däremot, så kommer vi få 100 om tre år, dvs den ränta på 1% vi visste att vi skulle få från början.

Svenska räntefonder gick bättre än globala. I stort, för att de svenska räntorna gick ned och de amerikanska gick upp. Det är lätt att tänka att vi borde sälja de som gått dålig och köpa de som gick bra, men vår uppfattning är att det då kan bli dubbelfel. Vi har nu en högre förväntat avkastning i vår ränteförvaltning. Skulle vi byta till enbart svenska, och de räntorna går upp, så får vi den nedgången också. Det vill vi undvika, varför vi behåller och väntar ut den högre avkastningen. Tråkigt? Ja, det var också en av de inledande meningarna. Tråkigt och komplicerat.