Du har med all säkerhet hört talas om dem. De sju dödssynderna[1].  I första Johannesbrevet 5:16-17 delar den romersk-katolska teologin in människans synd mot Gud i dödssynder och förlåtliga synder. De senare kan förlåtas genom ånger, bikt och gottgörelse. Luther menade att all synd äventyrar förhållandet till Gud och måste därför ångras, bekännas och utplånas genom förlåtelse. De sju dödssynderna är: högmod, girighet, vällust, avund, frosseri, vrede och likgiltighet.

I boken ”Behavioral Investing” av James Montier hittar vi förvaltarnas sju dödssynder. Det de gör som leder till sämre resultat. För andelsägaren är det kostsamt och leder till sämre avkastning. När vi nu vet mer om hur vi människor beter oss och vilka fel vi ofta gör, blir det en dödssynd att göra dessa fel. Vi tar dem var och en för sig:

  • Högmod – tro på prognoser
    • Poeten Lao Tzu, 600 BC observerade redan på den tiden: ”De som har kunskap förutsäger inget. De som förutsäger saknar kundskap”. De två vanligaste snedvridningarna är över- optimism och övertro på sin egen förträfflighet. Studier visar på att både studenter och förvaltare har en övertro på att kunna spå framtiden. Studenterna hade runt 59% övertro medan förvaltarna hamnade på 69%. Ett exempel när förvaltarna var 100% säkra på att de hade rätt, hade de endast rätt 15% av gångerna. Så varför fortsätter vi att göra prognoser, när det finns överhängande bevis för att vi inte kan? Två psykologiska områden kan förklara beteendet. Den ena är okunnighet om att överoptimism och övertro exiterar. Den andra är arrogans, eller ett skapande av ett skydd mot det egna egot. Philip Tetlock har kommit fram till fem vanliga försvar för att förklara avvikelsen mot prognoserna. De är:
      • Om bara… ditt eller datt hade, eller inte hade hänt, så hade progosen varit rätt.
      • Allt annan lika – argumentet.
      • Jag hade nästan rätt…
      • Det har bara inte inträffat än…
      • Jag hade i alla fall rätt i det som skulle hända, även om utfallet blev ett annat.
    • En studie som gjordes 2006 avslöjar att närmare 80% av analytikerna föredrar att använda det framåtblikande PE-talet som underlag i sin värdering. Det bygger alltså på prognoser.
  • Frosseri – Illussionen av kunskap. Eller, är mer information bättre information?
    • Det traditionella sättet att se på information är att ju mer information vi har, desto bättre beslut kan vi ta. För att kunna vara bättre än någon annan, behöver vi mer information. Tron är att all onödig information som vi samlar på oss, kommer vi bara bortse ifrån. Problemet är att vi endast har en begränsad kapacitet till att processa den oändliga mängden av information som strömmar till oss. Studie på studie visar att ökad information leder till sämre beslut. Handzic gjorde ett test 2001, som gick ut på att deltagarna skulle estimera efterfrågan på glass dagen efter. De fick antingen använda sig av en relevant informationskälla eller tre. Den grupp som valde tre informationskällor gjorde de sämsa prognoserna. 1994 ombads människor prognostisera vinsten för det fjärde kvartalet baserad på de tre senaste kvartalens vinster, nettoförsäljning och aktiepriset. Eller; bara aktiepriset och extra information som var användbara i vissa fall och irrelevanta i andra. Bara närvaron av extra information var tillräckligt för att signifikant öka felen i prognosen. Som många andra studier visar leder ökad information till ökad tro på sin egen förmåga, vilket i sin tur leder oss fel.
    • Alla dessa studier visar att du bör bestämma dig för vilka de fem viktigaste frågorna du vill ha besvarade för att göra en investering. Koncentrera dig på dem. Spontant skulle mina fem vara:
      • Historiska EPS
      • Historiska RoE
      • Nuvarande EK
      • Företagets affärsmodell
      • Ledningens historiska förmåga att utveckla affären
  • Lust – bolagsbesök. Varför kasta bort tid på att lyssna på bolagets ledning?
    • Det finns fem anledningar varför bolagsbesök är bortkastad tid:
      • Den mesta informationen som kommer från bolaget är brus. Mer information leder inte till bättre beslut. Det kommer dock inte hindra människor att felaktigt försöka skaffa sig ett informationsövertag.
      • Företagets ledning visar lika mycket överoptimism och tro på sig själva, som alla anda människor. De tror oftast på bättre siffror än branschen och ekonomin i stort.
      • Vi har en förmåga att leta efter information som stämmer överens med vår egen tro. Frågorna blir därefter och svaren tolkas så som vi vill höra dem.
      • Vi människor har en tendens att tro mer på auktoriteter. Vem vet bättre än bolagets egna ledning? Vi tenderar att övervärdera svaren.
      • Den sista punkten är att vi männsiskor är urusla att skilja på vad som är sant eller inte. Ett exempel är om du talar med någon i ledningen, som inte kan titta dig i ögonen, skruvar på sig och rättar sig själv flera gånger. Då är det lätt att tro att personen döljer något eller helt enkelt ljuger. Tyvärr är dessa beteende inga symtom på att hitta lögnare.
    • Givet dessa psykologiska hinder ter det sig näst intill omöjligt att bolagsbesök kommer att addera något värde. Mest sannolikt är det omvända. Det här är ett av de mest använda argumenten till att du ska välja en aktivt förvaltad fond. De berskriver deras investeringsprocess där ett stort värde är bolagsbesöket. Som liten investerare kommer du inte få träffa ledningen, så det låter bra. Nu vet du bättre.
  • Avund – Det viktigaste är att vara bättre än alla andra. Allt liknar en skönhetstävling och det är i sig inte rationellt.
    • Det mest berömda testet för rationellt tänkande är John Maynard Keynes skönhetstävling. Den gick ut på att deltagarna skulle välja ut de sex vackraste av 100 fotografier. Den som valde de mest populära fotografierna skulle vinna ett pris. Hur ska du nu göra? Det är enkelt. Det är bara att göra som det står. Välj ut de sex som du tycker är vackrast. Hm, men om jag vill vinna måste jag välja de som jag tror alla andra kommer att välja. Det gäller alltså att bortse från vad du själv tycker, för nu ska du försöka bedöma vad alla andra tycker. Oavsett vad du tycker, kan någon annan och kanske flera tycka något annat. Du börjar därför bedöma hur du tror att den stora massan kommer att rösta. Keynes menar att det är likadant med aktiemarknaden. Aktier borde prissättas av vad du själv tycker är det fundamentala värdet. Problemet är att det finns andra som också gör en bedömning av värdet och det är de samlade uppfattningen som styr priset. Det första som sker är att priset på aktien blir det sk ankarvärdet och värdet tenderar att hålla sig runt det priset. Det andra är att du börjar försöka bedömma vad andra tror, vilka prognoser andra borde räkna med och därmed vilken värdering andra borde komma fram till. Ett antagande i den effektiva marknadshypotesen är att alla är rationella. Frågan är hur rationella vi männikor egentligen är? De som säger sig vara rationella kanske bara lider av högmod…?
  • Girighet –. Livet är för kort, vi vill ha snabba resultat. För att få bättre resultat behöver vi dock förlänga vår tidshorisont.
    • En världslig visdom säger att det är bättre för ryktet att misslyckas konventionellt, än att lyckas okonventionellt[2].
    • Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), ser ut att genomsyra finansindustrin. Vi blir mer och mer kortsiktiga.
    • Innehavstiden hos en aktiv fondförvaltare har fallit från över tio år, på 1950-talet, till cirka fyra år idag. Det är en effekt av att vi mäter och jämför fonder så ofta som möjligt. En fondförvaltare bedöms och får ofta ersättning utifrån hur mycket pengar som finns under förvaltning i fonden. Förvaltningsavgiften är i procent, så ju mer pengar som förvaltas, desto mer tjänar fondbolaget och därmed förvaltaren. Förvaltaren vill så klart tjäna så mycket pengar som möjligt (precis som alla andra). Det lättaste sättet att tappa pengar ur fonden är att underprestera. Det lättaste sättet att undvika underprestation är att följa det benchmark som är satt för fonden. Risken blir då att avvika för mycket från benchmark, för då kan det bli fel och det strömmar ut pengar ur fonden.
    • Proffesionella investerare har också dragit ned på sin tidhorisont. Den genomsnittliga innehavstiden på New York Stock Exchange är bara 11 månader, mot 8 år i mitten av 1950-talet. Med så kort innehavstid går det inte att tala om investeringar, det är ren spekulation.
    • Företagsledningar har också blivit mer kortsiktiga. Det är villiga att offra långsiktiga värden mot kortsiktiga vinster.
    • Varje år är det ungefär en tredjedel av alla fondförvaltare som underpresterar. Studier visar att i en 50-års period förväntas en skicklig förvaltare att underprestera i cirka 15 år. Ofta är perioden för underprestation, så lång som 3 år i rad. 4-5 år i rad är inte ovanliga. Närmare bestämt, hade 70% av testgruppen en period av underprestation som var längre än 3 år i rad.
    • Vi behöver förlänga vår tidshorisont för att få bättre resultat.
  • Lättja – Det är storyn det handlar om.
    • I en rationell värld samlar vi in information, väger in olika aspekter och sannolikheter ur informationen, för att sen fatta beslut om hur vi ska agera. Men vi människor är lata. Vi tror på historier istället. Vi bestämmer oss för vad vi vill göra, samlar in den information som vi vill samla in och sen skapar vi en historia så den stämmer överens med vårt beslut. Psykologer kallar det här förklaringsbaserad beslutsfattande. Det är historien som vi själva skapat som ligger till grund för beslutet.
    • Experiment har visat att historier har en stor påverkan på hur vi människor tar beslut. I en låtsasrättegång presenterade åklagaren bevisen i en historia, medan försvarsadvokaten presenterade bevisen i vittnesordningen, så bedömde 78% av juryn att den åtalade var skyldig. När de sen gjorde om testet och försvarsadvokaten presenterade bevisen i en historia och åklagaren tog vittnesordningen, var det bara 31% av juryn som bedömde att den åtalade var skyldig.
    • Andra experiment har funnit att deltagare som har agerat i en simulerad marknad har agerat på rykten, även om de själva inte tror att ryktet har påverkat deras beslut. Experimentet visade att det räckte att ryktet enbart ”förklarade” varför priset hade rört sig, för att fatta beslut om att agera.
    • Ny forskning visar att investerare agerar som jurymedlemmar. De mappar in informationen i en historia, sen använder de historien som bas för att ta beslut. Till exempel är historien om att internet skulle förändra världen rätt, men det behövde inte överföras till vinster för att investeraren skulle investera.
  • Vrede – gruppbeslut. Är två hjärnor bättre än ett? Psykologer har dokumenterat att gruppbeslut ofta är bland de sämsta beslut som tas.
  • Vi lever i det eviga hoppet att när grupper samlas, utbyter idéer, så kommer de att komma fram till kloka slutsatser. Psykologer har visat att grupper i snitt förvärrar snarare än  förbättrar beslutsfattandet.
  • Grupper tenderar att: minska variationen av åsikter, vara dålig på att hitta dold information, individer föreslår saker som de vet att gruppen gillar, individer överger deras egen tro och håller med andra – för att de tror att de ver mer, få ett grupptänk som kan leda till polarisering och alla möjliga sorters problem.

Det är varken lätt att vara fondförvaltare eller investerare. Fallgorparna är många och lätta att trilla i. Om du vill lägga ned tiden på att bli en bra förvaltare eller investerare ska du försöka bemästra dessa fallgropar. Vill du ägna tiden åt annat – bygg en portfölj med syftet att kunna leva det liv du vill leva, och håll dig dicsiplinerad.

[1] Nationalencyklopedin, dödssynd, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/dödssynd, hämtad 2015-04-21

[2] Maynard Keynes. Chapter 12, General Theory of Employment, Interest and Money, 1936.

Annonser