Contrarian. Gå mot strömmen. Det låter enkelt, men är i praktiken oerhört svårt. Det kräver även ett extremt mod. Det handlar om en stor portion mod för att våga gå emot vad de flesta säger. Att våga gå emot det som står i tidningarna.

Hur ska du i lyckas praktiken?

Förutom mod behöver du en värdegrund att stå på och en andrepilot, rådgivare eller åtminsone någon att tala med under tiden. Warren Buffett har t ex Charlie Munger.

Börjar vi nu närma oss punkten att gå mot strömmen eller är det för tidigt?

Är det dags att kliva av aktiemarknaden? Trots att du knappt får någon ränta på pengarna. Eller är du tokig? Du får ju betydligt mer i direktavkastning på aktier.

Den stora frågan som alla investerare brottas med, sedan en tid tillbaka, är hur du ska få avkastning på ditt kapital. Å ena sidan är hela Sverige belånad upp över öronen och de som har lån är tacksamma för den låga räntan. Det som är svårt att ta till sig är dock att den låga inflationen gör lånen dyrare, än med en miljö med högre inflation. Samtidigt känns det helt onödigt att amortera, eftersom det ger så extremt lite i sänkt kostnad. Den andra sidan är den jakt som pågår för att hitta avkastning för de som har ett kapital att förränta.

Själv har jag ett enkelt ramverk att hålla mig till. Det är den långsiktiga avkastning som du kan förvänta dig på lång sikt. Det är vad jag anser är det som gäller, så länge vi lever i en kapitalistisk värld. Det är så det har varit under de senast dryga 100 åren. Det är det du kan förvänta dig över den, så berömda, tiden… Historien talar om för oss att snittet över 100 år är att realräntan är 3%, inflationen ca 2% och därtill ska du räkna med en riskpremie för den risk du tar. För tillgångsslaget aktier är den 4%.

Räknar vi ihop det här blir den, så kallade, riskfria räntan 3%(realränta) + 2%(inflation) = 5%. Det betyder att den långa treden visar att en statsobligation (som är det närmaste riskfria vi kan komma) borde avkasta ca 5% för att ge en normal avkastning. Vi befinner nu oss långt ifrån den och har gjort det under många år. I praktiken innbeär det att vi har för låga räntor idag, eller att statsobligationer är dyra. Eller som Warren Buffett citerade, ”normalt talar vi om en riskfri ränta, nu är det istället bara en räntefri risk”.

För tillgångsslaget aktier får du lägga till riskpremien på 4% och hamnar därför på totalt 9%. Om du nu ska hitta en bra avkastning bör du nu köpa aktiemarknaden när den ger dig 9% avkastning. Men då får du bara betalt för den risk du tar. Alltså kan du i det här fallet lika gärna ta det riskfria alternativet. Med det menar jag att du vill ha en marginal till de 9% för att i praktiken vara beredd att ta risken, eller ännu enklare, göra en bra affär. Om vi tittar på enskilda aktier gäller samma sak. Ger aktien mer än 9% i förväntad avkastning, så är den köpvärd.

Det här ska ställas i relation till den avkastning som företaget ger på deras egna kapital. Det är ju den avkastning som vi aktieägare får. Så om bolaget har en avkastning på det egna kapitalet som uppgår till 9%, ska du betala 1 gånger det egna kapitalet. Ger bolaget en avkasting på 18% på det egna kapitalet, är 2 gånger det egna kapitalet ett rimligt pris. För att förenkla ännu mer, så ska du endast vara beredd att betala drygt 11 kronor för varje vinstkrona i företaget, dvs PE-tal 11 för att få 9% avkastning (1/0,09). Har du själv investerat och försökt förstå de här relationerna vet du att det är svårare än så. Nu får vi fundera över vad som är företagets långsiktiga vinstpotential. Det är det som är intressant, istället för att fokusera på vad de tjänar just nu.

Cykliska företag brukar var mest lönsamt att köpa när PE-talet är högt och sälja när PE-talet är lågt. Tvärt om mot vad som verkar vara rimligt. Det är för att ett cykliskt företag har en intjäning som svänger upp och ned med konjunkturen. Marknaden ”ser igenom” det här och när bolaget är nära sin toppintjäning är marknaden försiktig och är inte beredd att betala lika mycket för toppvinster (lågt PE-tal) och när vinsten fallit kraftig börjar marknaden prisa in en återhämning (högt PE-tal).

Ett sk tillväxtföretag ska per definition kunna öka sin vinst kontinuerligt oavsett konjunktur. Här är det frågan om hur mycket som vinsten i företaget växer. Växer vinsten med 9% är ett rimligt pris ca 11 gånger varje vinstkrona. Om bolaget ökar sin vinst med 18% är ett rimligt pris istället det dubbla, dvs drygt 22 gånger vinsten, eller PE-tal 22.

Kom nu ihåg att ett rimligt pris bara är just det, ett rimligt pris. Du vill så klart ha en säkerhetsmarginal till det här och köpa när det är billigt. Inte bara rimligt. Kom också i håg att ställa det här i relation till det egna kapitalet och dess balansräkning, så du är medveten om den risk du tar. Den diskussionen tar vi en annan gång.

Vän av ordning har redan tänkt tanken att 9% är på tok för mycket i dagsläget. Nu när räntan är så låg. Och det är just det som är poängen. Vi har en 100 årig cykel som talar om hur vi, i det kapitalistiska samhället, brukar agera. Lever vi i en annan värld nu? Varje gång marknaden har fått för sig att det är en annan värld vi lever i, så brukar det inte vara långt ifrån en normalisering. Jag påstår att allt är som det brukar, med de normala skevheter som vi alltid har. Just nu är centralbankerna inne och påverkar allt. De försöker överösa marknaden med kapital, för att få igång maskineriet. Det i sig är ett stort expriment som vi tids nog får veta konsekvenserna av. Blir det till slut inflation som tar oss ur alla skulder eller måste vi spara oss ur krisen? Inflation ter sig som det bästa alternativet, om den nu går att hantera när tåget har gått.

Okej. Nu när vi har en uppfattning om vad som är en rimlig avkastning för aktier och hur vi kommer fram till vilket pris vi är beredd att betala, så kommer vi till dagens utmaning. Hur ser det ut i dagsläget? Vilken avkastning är det som gäller? När det gäller den riskfria räntan(svenska statsobligationer) kan vi konstatera att det är långt ifrån den ”normala” på 5%. En 5-årig statsobligation ger idag (2015-03-19) endast 0,18%. Alltså ger det riskfria alternativet en alldeles för dålig avkastning. Alternativet kan vara aktier. Om vi ser på den svenska aktiemarknaden handlas den till ca PE-tal 18,5 (2015e), vilket förenklat skulle ge en avkasting på 5,4% (1/18,5=0,054). Alltså alldeles för låg avkastning för den risk som aktier innebär, men ändå betydligt mer än det riskfria alternativet.

På aktiemarnkaden kan du se det ena företaget efter det andra som höjer utdelningen. Vissa gör det för att locka till sig köpare och för att få upp kursen. Vissa bolag delar till och med ut mer än de tjänar och marknaden verkar bara jubla eftersom att den höga direktavkastningen lockar. Stora utdelningar i förhållande till vinsten kan markant öka risken i bolaget, men det tar vi också en annan gång.

Nu har vi kommit fram till den stora frågan. Hur ska vi nu göra? Alldeles för dålig avkastning för att ta risken med aktier, men det riskfria alternativet är om möjligt ännu sämre. Eftersom börsen har startat 2015 med en kraftig uppgång, väljer alltså de flesta att ta aktierisken trots allt. Men hur skulle det vara att ändå ta det säkra före det osäkra? Ok du får bara ca 0,18% i avkastning, men du vet att du har pengarna kvar.

För att börsen skulle nå vårt avkastningskrav på 9% måste börsen gå ned med 40%. Är det rimligt? Har det hänt någon gång att börsen gått ned 40%? I så fall blir frågan hur länge du är beredd att vänta på en nedgång och i utbyte bevara kapitalet för endast ca 0,18% i avkastning? Det har sagts att börsens cykel brukar vara ca 4 år, dvs tre år upp och ett år ned. Det sätts så klart ur spel då och då, när börsen kan gå upp under en längre tid och vice verca.

I tabellen nedan ser du utvecklingen inklusive utdelningar som stockholmsbörsen har gett. Den längsta sammanhängande perioden av uppgång är där fyra år. Efter finanskrisen 2007-2008, så har börsen nu gått upp fem år av de senaste sex åren och gett en totalavkastning på 125,95%, eller 21% per år. Alltså mer än dubbelt så hög avkastning som vi fått i genomsnitt de senast 100 åren. Ställ nu 21% per år mot den låga räntan, så är det klart att du ska äga aktier. Börsen har dessutom rivstartat 2015 och per 6 februari har stockholmsbörsen redan gett 9,3% avkastning. Alltså en hel årsavkastning på drygt en månad. Eller är det nu du ska ta din mats ur skolan och ställa dig utanför börsen för att vänta på en nedgång? Vågar du? Har du modet?

2015-03-19

SIXRX-Tabell feb 2015

Annonser