Det är spännande med människor som tänker annorlunda. Ibland kan det dock göra mig förvirrad.

Jag såg ett program som handlade om ett test för hur en familj skulle klara sin ekonomi när förändringar kommer. Tanken var att visa hur det slår på en familjs ekonomi när räntan stiger, om amorteringskrav införs, ränteavdrag slopas etc.

Det visade sig att alla tre familjer klarade av utmaningen. De fiktiva förändringar som ökade kostnaderna för famlijerna sattes undan separat, som de fick tillbaka efter försöksperioden. Det resulterade i att de plötsligt hade en hel del pengar sparade. Nice!

Det som förvirrar mig är två personer i två olika famlijer. När de personerna får frågan om hur de ser på pengar, svarade de ungefär;

  • Pengar är inte viktigt för mig.
  • Jag vill inte att pengar ska styra mitt liv.
  • Pengar är till för att användas.
  • Jag vill leva nu.
  • Jag har bestämt mig för att inte tänka på pengar överhuvud taget. Det är så skönt att släppa det.

Eftersom jag anser att livet hänger ihop med just pengar, så blir jag förvirrad när de säger att de dels vill leva nu och dels använda pengarna, och samtidigt är totalt ointresserad av just pengar. Hur ska de då få ihop det? Hur tänker de? Vad har de för kunskaper/erfarenheter som gör att de tänker så? Hm… intressant.

Har du en familj så är det min tro att det med tiden skapas någon slags effektivitet inom den. Den bygger på förtroende och skapas av kunskap/erfarenhet inom ett visst område och av intresse. Det som är viktigt för vardera part. Det är alltid någon som tycker att ett område är lite viktigare/intressantare än vad den andra tycker. Som t ex ekonomi. Oavsett erfarenhet och kunskap, så är det vanligt att det är någon av parterna som tycker det är lite viktigare/roligare (eller mindre tråkigt) än den andre. Den personen blir över tiden den som tar det övergripande ansvaret för ekonomin. När tiden går är det lätt att ansvarsområdet växer, så att den andre parten släpper tankarna kring ekonomin helt. Förtroendet är fullkomligt.

Om vi nu går tillbaka till de två familjerna ovan, så är det en ”no brainer” att förstå att det finns slitningar i familjen. Den ena som sköter ekonomin har fullt sjå med att få ihop det, medan den andra parten bara vill leva. Hen vill hitta på saker. Göra eller köpa det hen vill. När andan faller på. Nya saker till barnen, lite extra gott till middagen, äta ute, en mysig weekend eller varför inte en exotisk resa någonstans. Det är lätt att hitta på saker som är roligt och spännande. Sånt som gör att vi känner oss levande. När dessa utsvävningar sker, så är det en som mår mindre bra. Det är hen som ska försöka få ihop ekonoim.

För att kunna leva. För att kunna använda pengarna, så är det just pengar som är en förutsättning. Det är lätt att förstå att olika åsikter om pengar är den näst vanligaste orsaken till skillmässa.

Så hur kan de säga att de inte bryr sig om pengar. Det är ju pengar som gör att de verkligen kan göra det de vill. Jag är förvirrad…

För mig finns nu två vägar. Den ena vägen är att försöka förstå vad som ligger bakom de förvirrande tankarna hos dessa personer, för att kunna hjälpa till. De här två personerna är långt ifrån ovanliga. Jag gissar till och med att de tillhör majoriteten. Den andra vägen är att bara acceptera att det är så här det är. Och då är Björn Wahlroos uttalande, om att 80% av alla människor är ekonomiska idioter, sant. Den vägen känns si så där. Men om det nu är sant, så kan vi göra något åt det. Det är bra.

För att göra skillnad på riktigt tror jag att vi behöver börja tidigt. Ungdomar bör få bättre kunskap att lära sig hur det här med pengar hänger ihop med våra liv. Det är det som bland annat http://ungprivatekonomi.se/ gör. Ge de stöd. Du kanske själv kan bidra med din kunskap till ungdomar nära dig?

Annonser